Reflektioner från #Medietanken2017

En för vår (Linda Mannila och Charlotta Hilli) del intensiv dag under Medietanken 2017 ledde till intressanta diskussioner på Twitter. Vi beslöt att skriva ett gemensamt blogginlägg där vi tar fasta på några frågor som dök upp i flödet efter vår keynote. Linda sammanfattar digital kompetens som följande:

ska%cc%88rmklipp-2017-01-23-20-09-01

Källa: Linda Mannila

Det är tacksamt att de flesta kommuner i Finland gör investeringar i digital teknik för skolornas del, men det finns mer att göra på den här punkten enligt statistik från EU. Tekniken i sig är nödvändig för digital kompetens, men att lära är inte en så rättfram process att det räcker med endast tillgång till verktyg eller information. Såhär uttryckte @mariee_bo det och sammanfattade utmaningar skolor står inför.

@mariee_bo lyfte en viktig fråga kring likvärdighet i den finländska skolan. Nära kopplat till frågan “hur” ligger också frågan kring “vem”. Det vill säga, vems ansvar är det att garantera att alla elever får likvärdiga möjligheter till att utveckla sin digitala kompetens på alla tre punkter i figuren ovan? Vilken roll spelar staten? Universiteten? Lärarutbildningarna? Bildningsdirektörerna? Rektorerna? Enskilda lärare?

Det behövs många aktiva aktörer för att förändra skolans verksamhetskultur: beslutsfattare på olika håll i kommunen och landet, elever, föräldrar och hela kollegier. Ansvaret kan inte ligga på enstaka lärare. Det här leder till många nya frågor som behöver hanteras på lokal nivå, vilket @SelmaKarungi tog fasta på.

Informationsflödet tar aldrig slut och virtuella interaktioner pockar på vår uppmärksamhet ibland dygnet runt. Det leder till frågor om både elevens hälsa och lärande. Under och efter skoldagen behöver varje elev strategier för att metakognitivt hantera den digitala världen både som privatperson och elev. En rad metoder kan användas för att elever ska reflektera över sina digitala strategier och digitala kompetens. Allt från stödfrågor och dagböcker till samtal med läraren.

Med smarttelefonen har vi internet i vår ficka – vi är konstant uppkopplade, konstant anträffbara och har konstant tillgång till flera tusentals petabyte med data. @SelmaKarungi problematiserade detta i sin tweet. Hur kan vi ta in all denna information? Hur kan vi sålla och undvika att bli stressade av det enorma informationsflödet? För barn och unga har mobiltelefonen beskrivits som en förlängning av armen – den utgör en naturlig del av de ungas liv. Då telefonen alltid finns med kan den också utgöra ett distraktionselement. En viktig fråga blir därför hur vi kan lära barn och unga hantera eventuella distraktioner – hur kan vi alla bli bättre på att vara närvarande i stunden utan att reagera på varje pling?

Vi diskuterade källkritik, algoritmer och data både under keynoten och dialogföreläsningarna och – som alltid – gav denna diskussion upphov till en hel del etiska, moraliska och filosofiska frågeställningar. Frågan kring källkritik på webben nådde nya höjder under 2016 bland annat i samband med det amerikanska presidentvalet, och begreppet “post-truth” korades till Oxfords nyord. I en situation där många verkar anse att fakta kan debatteras och till och med ersättas med det man själv känner är rätt blir @jag_idas fråga allt viktigare:

Vad är trovärdigt på webben? Hur gör vi som vuxna för att kontrollera riktigheten hos en nyhet eller ett påstående? Hur kan vi hjälpa barn och unga lära sig bli kritiska, ansvarstagande och medvetna mediakonsumenter och -producenter? Ett begrepp som man stött på allt oftare under de senaste åren är “filterbubbla”, som introducerades av Eli Pariser och som enligt Wikipedia kan beskrivas som

personligt anpassade resultat av en sökning efter information, till exempel då en användare använder en sökmotor på Internet och en algoritm anpassar träfflistan beroende på uppgifter om användaren såsom vad denna har sökt och klickat på tidigare eller var de befinner sig. Syftet med att producera en filterbubbla är att visa det som användaren förväntas vilja se. En konsekvens blir att användare inte tar del av information som motsäger deras verklighetsuppfattning och isolerar dem intellektuellt i kulturella eller ideologiska bubblor.

@buuuaah filosoferade i sin tweet kring huruvida filterbubblorna formar oss eller om det är tvärtom?

@VadelmaRaita undrade var vi kommer vara efter 10 år, eftersom utvecklingen är så oerhört snabb. @KungHarald kontrade då med motfrågan om kanske allt lugnar ner sig då hypen kring allt det digitala försvinner? Väldigt intressanta frågeställningar som det naturligtvis inte finns några klara svar på. Det som dock verkar relativt säkert är att digitaliseringen och robotiseringen har och kommer fortsätta ha en transformerande effekt på hela samhället – på samma sätt som industrialiseringen revolutionerade samhället på 1800-talet. Kanske vår roll är att nyfiket och fördomsfritt följa med i utvecklingen, medan vi ändå hela tiden kommer ihåg att hålla fötterna på jorden och mantrat “pedagogik före teknik” i bakhuvudet.

Hashtaggen #medietanken2017 innehåller en mängd intressanta tweets och diskussioner och vi kan varmt rekommendera att ni läser igenom dem om ni inte ännu gjort det. Tusen tack till alla för den aktiva diskussionen, som till och med gjorde att Medietanken 2017 trendade på Twitter 🙂

Advertisements

4 comments

  1. Joakim Granqvist · January 23

    Många intressanta frågeställningar att kommentera här men väljer en.
    Borde vi hellre fundera på hur alla uppnår “minst en viss nivå” istället för att kräva att undervisningen är likvärdig? Vi ska väl inte vara rädda att nån gör det för bra?

    Like

    • chilli2012 · January 23

      Frågan blir då vad den nivån kan tänkas vara. Samma dilemma när vi talar om matematiska kunskaper och läskunnighet, och nu krävs dessutom en digital kompetens även inom dessa ämnen. Spännande tider! 😊

      Like

      • Joakim Granqvist · January 23

        Ännu bättre fråga: Om vi inte vet vad nivån ska vara, hur vet vi då hur vi ska uppnå den?

        Like

      • chilli2012 · January 23

        Ja, det är det som är problemet med att tala om en digital skola. Hittills vet väl ingen egentligen vad det är, men bara att ingen nått dit ännu…

        Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s